Var det den 18 mars då vår underbara lilla Tosca fick somna in. Hon vaknade på morgonen och var helt förlamad i sitt höra framben och väldigt svag i de övriga benen, hon kunde inte alls gå utan satte sig bara ner. Småhundarna visste att något var fel och de turades om att vara nära henne och pussa på henne. Vi trodde att hon kanske fått en stroke under natten, veterinären var även inne på att det kunde vara ett svårt diskbråck i nacken som orsakade problemet. Oavsett var det var det var så fanns det tyvärr inget man kunde göra för henne utan vi fick låta henne somna in. Tosca var vår första mops, hon var en så otroligt underbar liten hund med en alldeles speciell personlighet och charm. Hon lämnar ett så stort tomrum både hos oss och hundarna. Vi har så många underbara minnen med henne och vi saknar henne så otroligt mycket.
Historien om Tosca, vi hade bestämt oss för att vi ville ha en liten mops och det var en liten dröm som blev verklighet när vi fick möjligheten att köpa Tosca. Vi var redan innan vi flyttade ner hit och hälsade på Toscas uppfödare Lena och vi pratade med henne om att vi gärna ville ha en liten mops och frågade vad hon planerade för kullar framöver. Vi hade bokat en valp men visste inte från vilken kull det skulle bli, senare samma år föddes en valpkull och en av tikarna skulle få komma hem till oss. Vi var så glada att äntligen få hem vår lilla tjej och både vi och hundarna charmades av hennes otroliga personlighet. Doris som var den borzoien vi då hade älskade henne och de lekte så fantastiskt ihop helt otroligt att denna stora hund la sig ner och lekte på hennes nivå. Alla småhundarna älskade henne också och alla skulle ta hand om henne speciellt Brizby som tyckte att hon var hennes lilla bebis och det tyckte hon under hela Toscas liv, hon pysslade alltid om henne lite extra. Hon blev så glad när vi köpte hennes lilla barnbarn Leia och fick en liten mops att gosa med hon och Leia sov ofta tillsammans. Tosca var så speciell och alla sa att hon är inte som vanliga mopsar hon har ett helt eget sätt, om det beror på att hon har vuxit upp med våra hundar och då som ensam mops vet vi inte men speciell var hon var på ett underbart sätt. Hon kunde inte skälla ordentligt utan hade ett eget läte när hon skällde så otroligt charmigt, samma dag som vi åkte till veterinären så skällde hon på sitt sätt till alla som att säga farväl, det var så rörande. Tosca blev mamma till en kull med valpar och vi har hennes barnbarn Leia hos oss och hon hann också bli gammelmormor då Leia fick sina valpar men tyvärr så var de för små så hon hann aldrig träffa dem. Tosca var ett lite charmtroll alltid glad och positiv och älskad av alla både två och fyrbenta, hon var en duktig mamma och en fantastisk vän.




