Idag gick vi på promenad på vägen mot sjön, då går vi förbi Vivi och hennes katter. På vägen dit kom det plötsligt fyra människor och hundarna undrade vad de gjorde där, det är inte så ofta vi möter någon. När de upptäckte att det var ett par bekanta så blev de väldigt glada och hälsade även på deras vänner. De tyckte inte att matte skulle stanna för en pratstund utan ville snabbt iväg för att komma till katterna. När vi kom fram till Vivis vedbod märker man på hundarna att de ändrar kroppsspråk, de spänner sig och går väldigt beslutsamt fram och när de närmar sig gårdsplanen där katterna brukar vara så rusar de fram. Tyvärr så var det inga katter där och de gick fram till ladan för att undersöka men ingen katt där heller. De fick då bråttom till fältet lite längre bort, det kanske finns någon katt där eller möjligtvis ett rådjur. Ingen lycka där heller, vi fortsatte en bit till innan vi vände och då trodde de givetvis att de ska få bättre lycka på hemvägen. När vi kom fram till Vivi och de inte såg några katter så tyckte de att vi ska gå hem till henne och hälsa på. Det tyckte inte jag utan vi fortsatte och när de fick syn på Vivi vid vedboden så blev de så glada och sprang fram för att hälsa. Det blev mycket klappar och det var ok att matte pratade en stund men sen tyckte de att vi skulle fortsätta hem. När vi nästan var hemma hittade de lite harspår och de var överlyckliga. Sen var det ok att gå hem.